En vän mådde lite dåligt, så jag skrev denna skriften, som kom upp i huvudet just då, för att muntra upp.
''Vi med stort självkomplex behöver inse att vi duger
som vi är.
Vi är alla gjorda av stjärnstoft (sant faktiskt) och det
gör att vi alla är en och samma, samtidigt som vi har
utvecklat olika personligheter och det är det som gör
oss unika.
Det finns ingen annan som du. Du är ett original,
varför vill du då dölja det?
Det är ju som att sätta en fyraårings tecknade ekorre
(som man inte hade vetat vad det var om det inte
hade stått ekorre på) över Picassos mest kända
målning och hoppas att det ska funka.
Och teckningen kan vara söt och gullig, men
originalet är så mycket bättre och så mycket mer värt
Det är ju originalet som folk är ute efter.''
Jag tyckte faktiskt den var såpass bra att jag kommer skriva ut den och sätta upp den på väggen. På så sätt så kan jag ta till den själv när jag mår dåligt och blir lite osäker på mig själv =)
Åkte till mormor och kenneth i fredagskväll och har haft en helt underbar helg där. God mat, trevligt sällskap och en mysig liten utflykt till Halmstad för lite shopping och en runda på stan. Fick äntligen tag i en vit underklänning så jag slipper ha min svarta klänning innanför mina andra vita och en svart B-H.
Både mormor och Kenneth har varit helt underbara när det gällde stöttningen inför mina nuvarande matproblem. Jag bad dem att inte tjata på mig och fråga 3 extra gånger det var ''säkert att jag inte ville ha något mer'' och det hjälpte otroligt mycket att de inte gjorde det denna gången =)
Mormor hjälpte även till att göra två shorts utav mina gamla jeans. Även fast sommaren är på upphällningen, så är det ändå skönt att kunna ha 2 extra att byta med. Med mormors guidning så blev de faktiskt riktigt bra. Jag är otroligt stolt över att sömmarna blev näst intill spikraka. Jag kan om jag vill som sagt ;)
Både mormor och Kenneth har varit helt underbara när det gällde stöttningen inför mina nuvarande matproblem. Jag bad dem att inte tjata på mig och fråga 3 extra gånger det var ''säkert att jag inte ville ha något mer'' och det hjälpte otroligt mycket att de inte gjorde det denna gången =)
Mormor hjälpte även till att göra två shorts utav mina gamla jeans. Även fast sommaren är på upphällningen, så är det ändå skönt att kunna ha 2 extra att byta med. Med mormors guidning så blev de faktiskt riktigt bra. Jag är otroligt stolt över att sömmarna blev näst intill spikraka. Jag kan om jag vill som sagt ;)
Nu varnar jag för dem äckelmagade =)
Mådde INTE speciellt bra igår morse. Eftersom att jag efter näringsersättningsdryckerna kunnat äta igen, så har jag varit hungrig och ätit ganska mycket, så magen fick sig en smärre chock. Detta resulterade i att jag blev nåt så in i förbannat hård i magen. I 3 dagar var att gå på toa ett helt företag och tog sååååå lång tid.
Därför fick jag en tablett av mormor för att få lite hjälp på traven.
Morgonen efter drömde jag att jag hade en råtta i magen, som försökte ta sig ut. Jag skrek och gapade för att det gjorde så ont. Vaknade tvärt och upptäckte att smärtan var på riktigt. Det var bara att flyga in på toa.
Fan jag trodde jag skulle dö. Magen stack, brände och skar så det kändes som att den skulle gå sönder. Jag varierade mellan att ligga på golvet och spy och sitta på toa och kämpa. Svetten bara rann, så jag trodde fan jag skulle glida av toastolen ibland.
Kanske ska ta det liiiiite lugnare nästa gång när jag börjar äta igen efter en lång tids svält. Små men många portioner och dricka MYCKET vatten och olja. Fan kunde lika gärna hamnat på sjukhus denna gången =(
Fan jag trodde jag skulle dö. Magen stack, brände och skar så det kändes som att den skulle gå sönder. Jag varierade mellan att ligga på golvet och spy och sitta på toa och kämpa. Svetten bara rann, så jag trodde fan jag skulle glida av toastolen ibland.
Kanske ska ta det liiiiite lugnare nästa gång när jag börjar äta igen efter en lång tids svält. Små men många portioner och dricka MYCKET vatten och olja. Fan kunde lika gärna hamnat på sjukhus denna gången =(
Imorse åkte Jossan till Stockholm, så nu är jag hund- och hästvakt. Känns ganska bra faktiskt. Känner mig alltid så vuxen när jag får allt ansvar för ett litet tag. Klarar ju inte ansvar någon längre tid, men någon vecka hit och dit går ju bra.
Hidalgo däremot var inte riktigt lika glad. När jag kom imorse och skulle ge dem frukost, så spanade han glatt efter matte och när han inte kunde se henne blev han SÅ besviken. Han sänkte huvudet så att det bara hängde där och sen var det med tunga steg som han vandrade in i stallet. Det var verkligen hjärtskärande att se.
Jag berättade att matte skulle åka iväg och träffa sina föräldrar och att han fick stå ut med mig i några dagar framöver nu. Då tittade han på mig, tuggade lite och det var som han sa att ''Ja ja. Det får väl duga då.''
Haha han är charmig den lille guldlocken =)
Haha han är charmig den lille guldlocken =)